Plastens betydelse i samhället

Plast är ett viktigt och vanligt förekommande material i vår vardag. Det har många funktioner som bidrar till att underlätta våra liv och möta våra dagliga behov. Men plastens användning och tillverkning måste bli mer hållbar. Här kan du läsa om plastens för- och nackdelar, och vilken påverkan plast har på miljön samt om utmaningarna plast står inför. 

 

Är plasten bra eller dålig?

Plasten gör nytta för samhället och miljön, samtidigt som den också står inför flera utmaningar som vi inte kan blunda för. Plast är ett lätt och tåligt material. Genom att använda plast undviker vi andra tyngre materialalternativ som har större klimatpåverkan. Bland annat leder det till lättare transporter som kräver mindre drivmedel och färre laddningar. Ett material som är tåligt resulterar i att vi använder varje produkt under en längre tid och färre produkter kastas. Plastens långa livstid leder till att färre produkter behövs tillverkas och utsläppen vid produktionen blir mindre jämfört med andra material.

Plast ger din mat längre livslängd och minskar matsvinnet.

Plastens baksida ser vi tydligt inte minst i naturen och i världshaven. Plast är en av de vanligaste källorna till nedskräpning och orsakar problem för djur och miljö. Nedskräpning kan leda till att djur skadas och väljer nya platser att leva på, vilket är ett hot mot den biologiska mångfalden. Skräpiga miljöer upplevs ofta som otrygga och kan skapa mer skadegörelse. Naturvårdsverket tillsammans med organisationen Håll Sverige Rent arbetar med förebyggande insatser och skräpplockaraktiviteter för att minska nedskräpningen.

 

Men mikroplaster då?

Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment som är upp till fem millimeter stora. Det kan bildas vid slitage, exempelvis från bildäck, textiler eller konstgräs. Mikroplaster uppstår också när plastskräp bryts ned i naturen. Naturvårdsverket redovisade 2019 i ett regeringsuppdrag att mikroplaster troligtvis inte är någon stor risk för miljö och hälsa i nuvarande koncentrationer, även om det finns plaster där det kan finnas risker för effekter. I dagsläget existerar dock kunskapsluckor i forskningen kring mikroplaster, främst rörande vilken grad det påverkar människors hälsa och vår natur. Det innebär att vi inte kan uttrycka oss med säkerhet i frågan utan mer forskning är nödvändig.

Läs mer om mikroplaster:

 

Återvinning idag

Största delen av den plast som blir avfall går till energiåtervinning eller bränsle inom industrin. Endast en liten del av plastavfallet materialåtervinns och blir till nytt material. Energiåtervinning av plast i till exempel el- och fjärrvärmeanläggningar är ett resurseffektivt sätt att ta vara på utsliten och kontaminerad plast. Idag energiåtervinns plast som skulle kunna återanvändas eller materialåtervinnas – och det behöver vi förändra. Mer plast borde användas fler gånger och sedan omvandlas till ny plast.

Rätt plast på rätt plats

Anledningen till att plast förbränns i stället för materialåtervinns beror till stor del på att plasten inte sorteras ut från det brännbara avfallet. Det kan också bero på svårigheter att sortera olika typer av plastavfall eller att viss plast innehåller farliga ämnen som vi inte vill ha tillbaka i kretsloppet. Just nu är det är främst pantflaskor och plastförpackningar som materialåtervinns, men även plast från byggbranschen, jordbruket, industrier och elektronikavfall är en stor del av det som återvinns idag. Det finns uppsatta mål för att öka insamlingen och återvinningen.

Läs mer om återvinning:

 

I Landskrona skapas plastfilm av återvunnet material

Företaget Trioworld i Landskrona har lyckats skapa plastfilm för matförvaring av återvunnen polyeten. Det är den första PCR-plasten (post consumer recycled) för matförvaring som uppfyller EU:s föreskrifter. Efter flera positiva resultat och kemiska utvärderingar satsar nu företaget helt på att designa material för matförvaring som innehåller återvunnen plast.

 

Plast i sjukvården

Plast har en stor betydelse för sjukvården. Den minskar risken för smitta och säkerställer höga hygienkrav. Plast har också en avgörande roll för sjukvårdens teknik, såsom EKG-mätare, röntgenmaskiner och pacemakers. Uppskattningsvis köpte den svenska sjukvården in 813 000 000 engångsprodukter under 2017, varav nästan hälften av produkterna var handskar. Övriga vanliga produkter var blodpåsar och engångsförkläden. För att skapa cirkulära flöden behöver sjukvården bidra genom att bli bättre på att sortera ut sin plast och återvinna den, samt genom att välja återvunnen eller biobaserad plast vid inköpen om så är möjligt.

Ditt hjärta behöver inte slå för plasten. Men många hjärtan slår tack vare plasten.

 

Plast i byggsektorn

Plast har många goda egenskaper som gör den lämplig som byggmaterial. I Sverige står byggsektorn för 20% av all plastanvändning och det innebär att byggsektorn har en betydande roll för att hjälpa plasten bli mer hållbar. Plast finns i olika byggmaterial såsom isolering, takdukar, golv, väggmattor, fönster och kablar. Byggsektorn kan minska sin klimatpåverkan genom att öka användningen av återvunnen plastråvara vid tillverkning av nya produkter, använda produkterna under längre tid och återvinna uttjänta produkter så många gånger som möjligt.

Håll värmen hemma. Med isolering av plast kan energiförbrukningen minska med upp till 90%.